Mer!

Ont i ryggen?

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Värken sitter oftast i nedre delen av ryggen, alltså i ländryggen, men en del får också ont i bröstryggen. För det mesta går värken över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

Olika typer av smärta och värk i ryggen

Den vanligaste typen av ryggbesvär är smärta i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen.

Ont i nedre delen av ryggen

Du kan ha ont på olika sätt i nedre delen av ryggen:

• Ont i ländryggen, lumbago, börjar ofta med svag, gradvis ökande värk och en känsla av trötthet. Värken brukar öka när ryggen belastas. Lumbago kallas ofta för ”vanligt ryggont”.

• Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.

• Ont i ländryggen med bensmärta, lumbago-ischias, innebär att du har smärta i ländryggen och även känner en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Lumbago-ischias kan bestå av enbart smärta. Ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan påverkas. Ischias innebär att det finns en irritation eller inflammation i ischiasnerven. Du kan även ha ischias utan ryggsmärta.

Ont i bröstryggen

Du som har ont i bröstryggen har ofta ont mellan skulderbladen.

Det vanligaste är att smärtan kommer från spänningar i musklerna, men smärtan kan också komma från skelettet. Ibland kan smärta i bröstryggen även komma från lungorna eller hjärtat, till exempel vid hjärtinfarkt, kärlkramp eller en blodpropp i lungan.

Smärta i bröstryggen från muskler eller skelett

Smärta i bröstryggen som kommer från muskler och skelett kännetecknas ofta av följande symtom:

• Smärtan strålar från ryggen och fram mot bröstet.

• Du får skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan.

• Värken blir värre när du rör på armarna, nacken eller vid djup inandning.

• Smärtorna varierar beroende på vilken kroppsställning du har.

Smärta i bröstryggen på grund av sjukdom i hjärta och lungor

Smärta i bröstryggen som kommer från hjärta och lungor kännetecknas ofta av följande symtom:

• Smärtorna är starka och tryckande, ofta som ett band runt bröstet.

• Smärtan kan stråla upp till nacken och ut i armen. Vanligtvis på den vänstra sidan men även på den högra.

• Besvären ökar vid fysisk ansträngning som kräver att hjärtat behöver arbeta hårdare. Det kan vara när du springer eller går snabbt. Smärtan minskar sedan när du är i vila

• Du får andningssvårigheter.

• Du blir andfådd, blek och svettig.

• Du får hög puls.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om inte ryggvärken ger med sig inom 2-3 veckor. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern, det vill säga från 55 år och uppåt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och har något av följande symtom:

• Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.

• Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

• Du har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.

• Du får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis en bilolycka eller ett fall.

• Du har smärta i bröstkorg och mage.

• Du har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Mer på 1177.se: 

Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Vad kan jag göra själv

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont.

Rör på dig

Försök att röra på dig som vanligt. Du kan till exempel gå promenader. Du kan också träna hemma. Det är bra med övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler, om de inte ökar smärtan. Simma fungerar ofta bra, särskilt ryggsim.

Vila kan ganska fort leda till att musklerna blir svagare och fungerar sämre. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om du ligger mer i sängen än vanligt.

Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för tillfälliga, plötsligt uppkomna ryggbesvär. Det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än om du bara rör dig som vanligt.

Undvik tunga lyft och vridning i sidled

Du bör inte lyfta eller bära tungt när du har ont i ryggen. Om du ska lyfta, tänk på det här: 

• Håll det som du ska lyfta nära kroppen.

• Böj på benen i stället för att böja ryggen.

• Undvik att vrida ryggen i sidled.

Värktabletter kan hjälpa dig att röra dig som vanligt

Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att du ska kunna sova bättre och röra dig ordentligt. Det är bra att ta värktabletterna under en begränsad period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Syftet med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går.

En kudde under svanken kan lindra ryggont

Det kan vara skönt att ligga ner och vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Även när du sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde.

Undvik att sitta i låga soffor och stolar. Du som har svårt att ta dig upp ur sängen kan pröva att först rulla över på sidan. Sedan svänger du benen över sängkanten för att till sist ta dig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Arbetsmiljön kan påverka ryggont

Försök att bli medveten om hur du står och sitter på din arbetsplats. Kanske behöver du göra någon förändring så att ryggen avlastas mer. Du som har ett sittande arbete kan till exempel behöva en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord. Det kan göra det lättare att klara av arbetet.

Tänk också på att det är bra att ha sulor med svikt i om du går och står mycket på hårt underlag.

Andra delar av din arbetsmiljö som också kan påverka ryggont är trivsel och stress. Hur du trivs på ditt arbete påverkar risken för att få ryggbesvär.

​

Kontakta en fysioterapeut i Helsingborg.

​

​